Vad är vindkraft?

När solen värmer atmosfären uppstår temperaturskillnader i luften. Detta skapar tryckskillnader som sätter luftmassorna i rörelse. Då uppkommer vind. Vinden har sedan länge använts till mekaniskt arbete i väderkvarnar och vattenpumpar. Ett modernt vindkraftverk fångar in ca en tredjedel av kraften i vindarna som träffar rotorn. Kraften förs via en växellåda till en generator som producerar elektricitet. Vindtillgången är oändlig, den kostar inget och skapar inga föroreningar.

Hur effektivt är vindkraft?

På tio år har effekten på vindkraftverken tiodubblats. Ett typiskt vindkraftverk som byggs idag har en effekt på mellan 2 000 och 3 000 kW, och utvecklingen i snabb takt framåt. Det finns idag prototyper i drift med effekten 6 000 kW (6 MW) och på ritborden är storlekarna upp mot 10 MW. Ett 2 MW Vindkraftverk har en tornhöjd på ca 90 meter och en rotordiameter på ca 90 meter. Ett vindkraftverk på 2 MW kan försörja ungefär ca 1 300 hushåll med el.

Reglerkraft

Ibland oroas vissa personer att vi i Sverige tvingas bygga ut vattenkraften ytterligare för att kunna reglera nytillkommen vindkraft. Sådana farhågor är ogrundade. Danmark och Tyskland, som ju saknar vattenkraft i samma skala som Sverige, har inte haft bekymmer med reglerkraft. I Sverige räcker reglerkraften med befintlig vindkraft åtminstone upp till 30 TWh. Idag har vi lite drygt 3 TWh. I framtiden kommer man dessutom kunna att reglera med hjälp av vindkraft från Norge. En annan framtidsvision inom räckhåll är att kunna "lagra" vindkraften i batterier, t ex i nästa generations elbilar. Här kan du läsa om vad professor Lennart Söder (KTH) säger om saken.

Kostnaden för vindkraft

Kostnaden för ny landbaserad vindkraft ligger i paritet med nyinvesteringar i kärnkraft – ca 50 - 65 öre/kWh. Samtidigt är det inte helt lätt att veta vad kärnkraften egentligen kostar. Det senaste försöket kommer från brittiska Citigroup som anger ca 65 öre/kWh. Det pågående kärnkraftsbygget i Finland, Olkilouto 3, visar på 50 – 65 öre/kWh. Vindkraftens kostnader är dessutom betydligt mer förutsägbara än för kärnkraft. När O2 invigde vindkraftsparken i Bliekevare med 18 st 2MW vindkraftverk, var differensen mellan budget och slutkostnad ca en procent.

Vindkraft och miljö

När ett nytt vindkraftverk börjar snurra innebär det att ny ren el pumpas in i systemet och ersätter importerad smutsig el från kol. Varje enhet med ren el som produceras ersätter en enhet med smutsig el. Ett modernt vindkraftverk bidrar till att minska koldioxidutsläppen med upp till 5 000 ton/år, samma minskning som 3800 bilister skulle åstadkomma om de började promenera istället. Vidare bidrar varje verk till att minska svaveldioxidutsläppen med upp till 6 ton/år och kvävedioxidutsläppen med upp till 5 ton. Ett vindkraftverk är helt energineutralt efter ca 6 månader.

Ljud och skuggor

Vindkraftverk i drift åstadkommer ett aerodynamiskt ”svischande” ljud när rotorn snurrar. Närmaste bostad ligger i regel minst 500 meter från vindkraftverket, vilket ger en ljudnivå på max 40 dB(A). Utanför kan det svischande ljudet uppfattas vid vissa väderleksförhållanden, men inomhus hörs ingenting. Vindkraftverken placeras också så att inga skuggor kan falla på bostadshus. De placeras också med stor respekt för natur, kultur och friluftslivets intressen. En noggrann miljöprövning görs alltid innan.

Vindkraftverk och fåglar

Det händer att fåglar flyger in i vindkraftverk. Därför har vindkraftbranschen på olika sätt bedrivit studier för att minimera skador, till exempel genom att vara noga med att inte placera dem olämpligt. Antalet döda fåglar är också försvinnande litet, i synnerhet i jämförelse med de arter som minskat på grund av klimatförändringar. I USA har man räknat ut att av alla fåglar som dött på grund av kollision mot hus eller fordon och liknande, står vindkraften för 0,01 procent. I England förespråkar ornitologer vindkraft eftersom klimatförändringarna i sig är det största hotet mot arterna.

Uppförande och nedmontering

En vindkraftsanläggning tar två till fem år att planera och några månader att bygga. Sex månader efter att anläggningen har satts i drift har den producerat mer energi än vad som krävdes för uppförandet. Livslängden för ett vindkraftverk är 20 – 25 år. När verket har tjänat ut monteras det ner på mindre än ett dygn och ca 80 procent av vindkraftverket återvinns och blir till nya produkter. Därefter återställs området så att inga påtagliga spår kommer att synas för framtiden.

Bilden visar hur det ser ut sex månader efter nedmontering av ett vindkraftverk, Näsudden, juni 2009.

Vindkraftens potential

Vindkraften står med stor sannolikhet inför sin största tillväxtperiod någonsin, i synnerhet här i Sverige. Vi har bland av de bästa vindförhållandena i världen och på senare tid har utbyggnaden tagit fart. Mellan 2009 och 2010 ökade produktionen av vindkraft med 40 procent och idag kommer ca 3,5 TWh från vindkraft vilket är ca 2,4 procent av elkonsumtionen i Sverige. Det är bra, men det är lång väg kvar. Som exempel kan man jämföra oss med Tyskland som producerar över 40 TWh vindkraft varje år, trots att landet har både mindre yta och sämre vindförhållanden. Danmark ligger också långt framme och där kan man påvisa en minskning av landets totala koldioxidutsläpp som en direkt följd av den målmedvetna satsningen på vindkraft.

Vindkraft i kallt klimat

När vi på O2 beräknar produktionen för ett vindkraftverk, har vi först mätt vinden i minst 12 månader på platsen. Därefter korrigerar vi de uppmätta värdena utifrån om de 12 månaderna har varit vädermässigt normala eller inte. Har vindarna varit svaga justeras beräkningen upp och tvärtom om det har varit ett blåsigt år. Detta görs med största möjliga noggrannhet. Därutöver beräknas produktionen för varje enskild plats i vindparken med marknadens mest beprövade och avancerade beräkningsverktyg. På vintern kan det bli produktionsförluster på grund av i första hand is. För detta liksom för andra förluster görs avdrag. Nedisning liksom vinden varierar från vintern till vinter. Produktionsbortfall orsakad av nedisning beräknas också med avancerade meteorologiska modeller utifrån klimat och topografi på den aktuella platsen.

När det gäller nedisning och forskning kring detta och vindkraft så ligger O2 i framkant med användande av modeller för beräkning av nedisning. Genom nyttjande av avisningssystem kan man minska produktionsbortfallet och också minska variationen i produktion från ett år till ett annat.

Från 1500 till 5000 vindkraftverk

Ett enda vindkraftverk minskar årligen koldioxidutsläppen med 5000 ton och kan förse ca 1300 hushåll med el. Betänk då att regeringen har satt upp en planeringsram på 30 TWh till år 2020 (20 TWh på land och 10 TWh till havs). Det innebär en resa från 1500 till 6000 vindkraftverk, ett ambitiöst men fullt realistiskt mål. Om vi lyckas kommer vi inte längre att behöva importera någon mer smutsig el på Europa. Vi skulle även kunna bli nettoexportörer av ren el till Europa.

O2 står idag bakom en betydande del av alla vindkraftverk i Sverige. Tack vare vår långa erfarenhet (Vindkompaniet grundades 1991) har vi idag lönsamma projekt att förverkliga och utveckla många år framåt i tiden. Därmed kan vi stärka vår ledande position och bidra till att målet som regeringen satt upp uppnås.