En förutsättning för vindkraftens utbyggnad är att närboende, lokalpolitiker och allmänhet känner trygghet och tillförsikt till utbyggnadsplanerna. Samtidigt är det förståeligt om det uppkommer frågor om hur omgivningen och landskapet kommer att förändras, om byggprocessen kan vara störande eller om det låter mycket från vindkraftverk.
Ljudnivå
Det ljud som ett vindkraftverk kan åstadkomma är ett aerodynamiskt”svischande” ljud som uppstår då rotorn snurrar. I marknivå invid vindkraftverket är ljudnivån ca 55 dB(A) vilket innebär att man kan konversera i normal samtalston under ett vindkraftverk i drift. Vid närmaste bostad är ljudnivån aldrig högre än 40 dB(A), vilket motsvarar ca 500 meter beroende på hur terrängen ser ut. Det ger ett ljud som under vissa väderleksförhållanden kan jämföras med ett surrande kylskåp, men ofta hörs ingenting. Även i generellt tysta lantliga miljöer är ljudet från vinden ofta högre än det från turbinerna.
Skuggor
Moderna rotorblad har numera en yta som eliminerar reflexer och vid planeringen av projektet görs alltid beräkningar så att placeringen av vindkraftverken inte ska orsaka störande skuggor vid kringliggande bebyggelse. Om närboende ändå upplever problem med störande skuggor kan så kallad skuggurkoppling tillämpas, vilket innebär att verken programmeras till att stängas av vid de tidpunkter som störande skuggor vid bostäderna beräknas uppkomma.
Fågellivet
Det händer att fåglar flyger in i vindkraftverk. Därför har vindkraftbranschen på olika sätt bedrivit studier för att minimera skador. Till exempel genom att inte placera vindkraftverken olämpligt. Antalet döda fåglar är också försvinnande litet, i jämförelse med de arter som minskat på grund av klimatförändringar. I USA har man räknat ut att av alla fåglar som dött på grund av kollision mot hus eller fordon och liknande, står vindkraften för 0,01 procent. I England förespråkar ornitologer rentav vindkraft eftersom klimatförändringarna i sig är det största hotet mot arterna.
Lokal nytta
För det mesta är nyblivna vindkraftsgrannar positiva, främst av miljöskäl men också för att det skapar arbetstillfällen på orten. O2 tillämpar också en så kallad bygdepeng, vilket innebär att en del av vindkraftens avkastning går till lokala projekt för en positiv utveckling i den berörda bygden. Mottagare kan till exempel vara ett byalag, en sockenförening eller hembygdsförening. Hur detta regleras sker i samråd med berörd bygd och kommun så att det blir så demokratiskt förankrat som möjligt samtidigt som det ger mesta möjliga positiva effekt.
Så ser processen ut vid vindkraftsetablering
Efter noggranna analyser kombinerat med besök i fält görs bedömningen om ett område kan vara tänkbart för utvinning av vindenergi. För att kunna genomföra ytterligare nödvändiga utredningar ingås nyttjanderättsavtal med markägare i området. Avtalen gör att O2 kan undersöka förutsättningarna för vindkraft. Därefter sker följande:
- Vindmätning. Inledningsvis är det viktigaste att försäkra sig om att det verkligen blåser tillräckligt bra i området. Detta görs genom att ett mätinstrument placeras i en befintlig telemast eller att en 60 – 100 m hög vindmätningsmast ställs inom etableringsområdet under minst sex månader. Om en mast ska uppföras måste luftfartsstyrelsen och i vissa fall försvarsmakten godkänna placeringen. I vissa kommuner krävs även bygglov. Vindmätning kan också ske genom sodar-mätare. Utrustningen placeras på marken och fungerar som en radar fast med ljudpulser istället för radiovågor.
- Detaljerad utformning. Om det visar sig att vindförhållandena motsvarar O2:s krav för att uppföra en kostnadseffektiv anläggning, går vi vidare med mer detaljerade analyser av hur vindkraftanläggningen kan utformas. Bland annat strävar vi efter att optimera anläggningen med hänsyn till bl a energiproduktion, skyddade natur- och kulturområden, djur- och växtliv samt boendemiljö.
- I detta skede när det finns mer konkret underlag är det ofta lämpligt att kalla till ett första informationsmöte. Kallelse sker via lokala annonser eller brev och O2 bokar en möteslokal i närområdet.
Om våra utredningar visar på goda förutsättningar ska anläggningen godkännas av luftfartsstyrelsen och försvarsmakten och prövas enligt miljöbalken och i förekommande fall enligt plan- och bygglagen. Inför ansökan om tillstånd genomförs samråd med berörda myndigheter, organisationer och privatpersoner som då har möjlighet att lämna sina synpunkter på projektet och den kommande ansökan. Det går dock när som helst under projektarbetet att kontakta oss om du har några frågor.